30 maj 2007

F12, Stockholm


Mat: 4
Service: 5
Miljö: 4
Totalt: 4
Pris/person inkl dricks: 750 kr

Vi glider in på F12 en fredagslunch, på en lönehelg, helt obokade men det är inga problem att få ett bord i den halvtomma lokalen. Inredningen tar ut svängarna rejält med stora, lågt hängande lampor och gula färger. Servitörerna känns duktiga och uppmärksamheten ligger på en lyxkrogsklass nivå; man ber snyggt om ursäkt när förrätten dröjer ett tag. Upplevelsen är helt klart trendig och kosmopolitisk. Maten, då? Jo det är både upp och ner. Mest upp.

Förrätt

Visserligen kallas menyn för experimental menu (350 kr/tre rätter), men man undrar om kocken haft alla hästar hemma när de varsamt halstrade pilgrimsmusslorna i förrätten ackompanjeras av übersalta oliver, tråkiga slaskalger, vattnig gurka och sweetchilisås från Thailandsgrossisten i Årsta AB. Vad är poängen med att blanda åttioåtta olika smaker när pilgrimsmusslan alltid, alltid klarar förstafiolen själv? Det hjälper inte att blanc de blanc-champagnen från Diebolt-Vallois (f.ö. samma huschampagne som Eriks Gondolen) är föredömligt torr och aptitretande.

Den andra förrätten är en klassisk västkustsallad (125 kr). Koriandern bidrog med en extra fräschhet till räkorna ackompanjerad av grönsallad, urkärnade körsbärstomater och en vinegrettedressing. Till detta ett ypperlig vin från Languedoc gjord på sauvignon blanc, semillon och maccabeu som smakade som en frisk sauvignon blanc rejält lagrad på ekfat.

Huvudrätt

Huvudrätten i experimentmenyn är en knappt överblancherad hälleflundra med mild gurk- och korianderkompott, ris, buljong samt ett läckert lager currykryddig plastfilm över fisken. Innovativt? Javisst. Smakintressant? Tveksamt. Till fisken dricker jag en knastertorr albariño från Galicien, snyggt serverat av den proffsige sommelierynglingen.

Den andra huvudrätten, Dilammbog "rôti a l'eau" med rödbetor, getost och rödvin (265 kr), var en riktig fullträff, primörernas sötma och getostens syra är en oslagbar kombination till ett otroligt mört lamm. Tilldetta en Chianti Classico av medelfyllig sort, ett kraftigt rhonevin hade troligen passat ännu bättre.

Efterrätt

Till dessert äter vi en bärkompott med hallonsorbet och sås spetsad med vodka. Välbalanserad sorbet med bra syra och mycket smakrika sommarhallon. Att jordgubbarna är kylskåpskalla vid servering gör inte mycket då sorbeten ändå kyler av de övriga ingredienserna i gommen.

Rabarbersorbet utan tillbehör har en mild fin smak och blir en bra avslutning på middagen.

Plus och minus

+ Man vågar ta ut svängarna i inredningen
+ Proffsig service
+ Bra vinval
+ Stort lunchutbud
- Väl stor experimentlusta
- 30 minuter innan man får förrätten under en lunch är inte försvarbart
- Ingen presentation av maträtterna, behövs då menyn är icke-förklarande

Tips för att förbättra lyxkänslan: Trevligare, mer avskilda bord för sällskap om två personer, större vinlista, kompensation, t.ex. chokladbit till kaffet, vid miss i serveringen.

Kontaktinformation

Fredsgatan 12
115 52 Stockholm
Bordsbokning: 08-24 80 52 eller www.f12.se

15 apr. 2007

Eriks Gondolen

Mat: 3
Service: 4
Miljö: 4
Totalt: 4
Pris/person inkl dricks: 750 kr

Gondolen ligger högst upp i Katarinahissen som förbinder Stadsgården och Mosebacke på Södermalm. Här har det funnits krog sedan 1935 då den gamla hissen från 1880-talet revs. Erik Lallerstedt driver och äger krogen sedan 1994.

Vi körde turistvarianten, betalade 10 kr och tog Katarinahissen upp till Gondolens grill, som för säsongen var stängd. Själva restuarangen finns en trappa ner. Gondolen har en bra lyxkänsla, speciellt baren utstrålar internationell atmosfär, och man får ett trevligt bemötande redan i garderoben, litet minus att det kostar att hänga in. Vi får ett bord för två med en fantastisk utsikt över Saltsjön. Innan förrätten blir det "Eriks val av Champagne", Diebolt-Vallois Tradition (118 kr) respektive en Dry Martini kryddad med ett par droppar Pernod enligt vårt önskemål. Champagnen innehåller de tre druvorna Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier. Den är bra kyld, har en doft av äpple, citrus och en medellång eftersmak med tydliga mineraltoner och citrus. Dryan håller klar internationell klass, perfekt tempererad och balanserad.

Förrätt

Trots att trerätterssäsongsmenyn för 460 kr ser fin ut väljer vi inte den. Jag väljer Nordsjötorsk och räkor ”ceviche”, som i sin enkelhet har en bra balans av syra från citrusen och hetta från den spanska pepparen. Den nyzeeländska sauvignon blanc som rekommenderades passar perfekt med sin krispiga fräschhet, dock får vi inget vatten. Det hade varit trevligt med fler alternativ än det faktiskt rätt mediokra, ljusa och mörka bröd som serverades men på det stora hela kändes 85 kronor för förrätten väldigt prisvärt. Coppa med paprikasallad, örtmajonnäs och friterad sardell för 85 kronor är precis som det låter. Coppa är saltad finskuren italiensk fläskkarré och på den fanns inget att anmärka. Ackompanjemangen är välvalda men lite slarvigt serverade. De inlagda, men goda, paprikorna rinner betänkligt och sardellen har redan börjat kallnat medan den rejält tilltagna majonnäsklicken är vacker och välgjord.

Varmrätt

När huvudrätten, pärlhönsbröst med hallonvinägersås och glaserad svartrot (175 kr) serveras tas brödet plötsligt bort och vi får frågan om vi nu vill ha vatten till vinet. Förväntningarna vi hade efter de lyckade förrätterna trubbas dock av ortentligt när vi hugger in på huvudrätten. Visserligen känns hönset varsamt och korrekt hanterat, och de söta glaserade svartrötterna matchar det genomfruktiga australiensiska cabernet sauvignon/merlot-vinet vi dricker, men oj vad trist med den icke färdigbakade halva bakpotatisen som inte ens hade gjort sig på ett grillpartaj i förorten. Hallonskyn är okej och aromerna lyfter maträtten en bit, speciellt tillsammans met vinet.

Efterrätt

Till dessert väljer vi päronpaj med kardemumma och vaniljcréme (60 kr) samt Eriks chokladdessert. Päronpajen är en rätt så ordinär och lite halvtrist smulpaj som inte överraskar på något sätt. Eriks chokladdessert visar sig vara en tårtskapelse med chokladbrownie i botten följt av blåbärsmousse och vit choklad. Detta balanseras upp med en fräsch, sötsyrlig bärsås. Gott och enkelt på alla sätt. Till efterrätterna dricker vi en Beerenauslese från österrikiska Opitz, "Eriks söta", som servitören rekommenderade. Förmodligen hade en Tawny passat bättre till chokladen.

Plus och minus

- Toaletterna lite väl spartanska, inga engångshandukar.
- Skralt utbud av bröd, ett ljust och ett mörkt
- Noncalanta småmissar i serveringen
+ Stockholms bästa utsikt
+ Servicenivån genomgående hög
+ Traditionstyngd krog med bra lyxkänsla
+ Cocktails av hög internationell klass
+ Mycket bra lunchutbud generellt

Tips för att förbättra lyxkänslan: Ta bort 12-kronorsavgiften i garderoben, föreslå ett par drinkar i lunchmenyn, aptitretare till fördrinken, choklad eller nougat till kaffet, blommor och vettiga handdukar på toaletten.

Kontaktinformation

Stadsgården 6
104 65 Stockholm
Bordsbokning: 08-641 70 90 eller www.eriks.se.

20 mars 2007

Leijontornet, Gamla stan

Mat: 5
Service: 3
Miljö: 4
Totalt: 4
Pris/person inkl dricks: 800 kr

En restaurangs varumärke tar sin form redan vid bordsbeställningen. Vilket bemötande får man? Kan man mejla sin beställning eller måste man ringa på speciella telefontider? Vi testar att mejla och får ett trevligt svar att man tyvärr har fullbokat den fredag vi vill komma. På andra mejlförsöket går det bättre och vi bokar in oss för en lunch en tidig vårdag i slutet av mars.

Välkomnande

När vi gör entre i Leijontornets lokaler, som delas med ett hotell, i Gamla Stan möts vi direkt av elegant service. En servitör tar proffsigt hand om våra kläder, ledsagar oss till vårt bord och frågar om vi vill dricka något innan maten. Vi beställer "ett glas skumpa" och börjar bläddra i lunchmenyn. Inom några minuter kommer servitören med en halvfull flaska Billecart-Salmon och serverar oss korrekt så att vi ska kunna njuta av vinets mousse. Champagnen är perfekt tempererad och ett utmärkt husval som aperitif med sin fräscha syra och aptitretande aromer med citrus, bröd och nötter. En mycket bra början, således.

Leijontornet i modern tappning slog upp sina portar 2005 och den skandinaviska köksinriktningen togs fram tillsammans med Magnus Ek från Sveriges bästa restaurang Oaxen skärgårdskrog. Inriktningen är som sagt skandinavisk med en modern tvist; skandinaviska råvaror i okonventionella kombinationer presenterade på ett okonstlat, snyggt sätt. God skandinavisk smak per definition helt enkelt.

Lunchmenyn består av dagens lunch (idag brödstekt torsk med forellrom, inlagda grönsaker och citronmajonnäs för 130 kr och en a la carte-meny med tre förätter (95-140 kr), tre huvudrätter (175-225 kr) och fyra efterrätter (32-85 kr). Vi får ingen dryckesmeny utan blir hänvisade till en servitris som föreslår tre olika Nils Oscar-öl och knappt kan svara på frågor om vinet som hon föreslår till huvudrätten.

Förrätt

Förätten kalixlöjrom på maltbrioche med citronkräm och någon slags gelé som påminner om bark i smaken (140 kr) är oklanderlig när det gäller väsentligheterna: nämligen löjromen, den syrade, rimmade rödlöken och den perfekt smörstekta mörka brödbiten som härligheten vilar på. Citronkrämen känns klart överflödig och ger associationer till dålig efterrättscitronfromage. Även tveksamt om gelén tillför något förutom sin roll som ögongodis. Ett lageröl hade passat bättre än den mörka lager och stout som vi beställde till förrätten. Som helhet emellertid en mycket bra start.

Brödet som serveras till måltiden är oklanderligt: surdegsbröd med örter, en mörk variant som påminner mycket om fruktkaka, det obligatoriska tunnknäckebrödet samt en mindre intressant vit brödsort. Mycket bra, genomgående.

Huvudrätt

Som huvudrätt äter vi hängmörad oxrygg från Hälsingestintan med dragonemulsion, smålökar och oxmärg (225 kr). Tyvärr glömmer vår tredje servitör för dagen att presentera anrättningen men det känns mest som en anmärkning i marginalen. Dragonpurén har smak av oregano och funkar suveränt till den perfekt genomstekta oxryggen som vilar i oxmärgsbuljongen. Potatisbakelsen kompetterar fint med sina marinerade smålökar, och minisvampar. Det enda man kan anmärka på är att både purén och oxmärgen är för snålt tilltagen för två så stora köttbitar som erbjuds.

Vinet vi blivit rekommenderade är en modern fruktig, fatig shiraz från Australien med aromer av mörka bär och lakrits. Ett typiskt allroundvin som inte alls är ett dåligt val till oxryggen. Vinet serveras snyggt i shiraz-glas från Riedel och vårt val av vatten till.

Efterrätt

Efterrätterna håller om möjligt ännu högre klass än de tidigare rätterna. Jag väljer en sötsyrlig kärnmjölkspudding i kuber med blåbärsgele och syltade blåbär tillsammans med melasskräm (85 kr) som kompletteras med anissmakande färsk dragon. När sedan servitören kommer in med en tjugoårig Moscatel de Sétubal på husets beskostnad - suverän kombination med melassen och dragonen - är det inte långt till full pott.

Måltiden avslutas med näst intill perfekt espresso med lång, lång eftersmak.

Sammanfattningsvis är maten i absolut lunchtoppklass, servicen av mycket skiftande karaktär (från superproffsig, via okunnig till nonchalant) och lokalen är mysig och trevlig.

Pris per person för menyn ovan: 800 kr inkl dricks.

Plus och minus

- Erbjöds vatten först vid huvudrätten
- Två av tre servitörer glömmer (?) att presentera vad som serveras
- Får ingen vinlista

+ Hög matklass genomgående
+ Mycket bra bröd
+ Vin på husets bekostnad är alltid trevligt
+ Snygg, modern uppläggning utan att gå till överdrift
+ Bra tempo i serveringen

Tips: nougatpralin till kaffet skulle lyxa till det ännu mer. Aptitretare om man beställer champagne innan maten är trevligt.

Kontaktinformation

Lilla Nygatan 5, Gamla Stan
111 28 Stockholm
Bordsbokning: 08-506 400 80 eller info@leijontornet.se
www.leijontornet.se